fredag, mars 02, 2007

Vad Bildt glömmer om Irak

Carl Bildts debattartikel i DN nyligen borde översättas till sin egentliga innebörd. Det är att förmå parterna att acceptera den mellanösternplan som lever sitt eget liv i det nykonservativa projektet av den typ som redan prövats i Afghanistan.

Det vill säga att sätta krigsherrar vid makten utan att befolkningen själv får ut något av det hela, förutom hantlangarna med sina extrapengar på fickan.

Nu skall Iraks utrikesminister, vars morbror är klanledaren Barzani regeringschef och även har släktskap med president Talabani, diskutera med Bildt här i Sverige.

De båda har personliga intressen i de oljefyndigheter som finns i Kurdistan och även i Kirkuk där den irakiska presidenten Talabani med hot, despoti och rofferi vill inkorporera oljestaden Kirkuk i sina domäner.

Nu vill Bildt stabilisera vissa saker. Men vem ligger bakom allt elände? Inte ord om den miljon människor som dödats på grund av kriget och de miljoner människor som tvingats fly på grund av USAs krig i landet. Där har de kurdiska lugna områdena blivit förskonade för att kunna separas.

Men Irak är rikt och skulle inte behöva dessa nykonservativa organs välsignelser. Men ett är redan helt klart.

-96 krigade de två kurdledarna om smuggelpengarna för Saddams oljetrafik under sanktionsåren till Turkiet medan idag båda är i USAs ficka kombinerat med inre despotism.

Utrikesminister Carl Bildt säger sig ha stora planer på EUs engagemang för Iraks utarmade befolkning och alla de som idag är på flykt.

Han kunde samtidigt själv då föreslå
att den stormakt som åstadkommit merparten av denna förödelse under så lång tid själv borde bekosta landets återuppbyggnad.

Att USA kompenserar anförvanterna till de uppemot miljonen människor som idag gått under i militära bombningar, övergrepp och sekteristiskt våld. Alla dem som fått uppleva sina hem ödeläggas och barnen gå under medan infrastrukturen raseras.

Kriget 2003 var till råga på allt inte ens sanktionerat av FN och några massförstörelsevapen hittades heller aldrig under de tolv åren av förödande USAinitierade sanktioner, där bl.a en miljon barn fick sätta livet till.

Vilket utrikesminister Margret Albright kommenterade som "det pris man får ta". För dessa sanktioner vars egentliga syfte var att få bort Saddam Hussein.

Det enda befolkningen söder om Kurdistan idag äger tycks vara bristen på framtidstro. Två generationer ungdomar har vuxit upp med en bristfällig skolgång samtidigt som majoriteten av befolkningen består av underåriga, vilka praktiskt taget alla drabbats psykiskt på något sätt.

Vinnarna är de som bedrar, kidnappar och stjäl från de övriga, ofta i maskopi med amerikanarna.

Den sk demokratin gäller inte de fattiga och utsatta. Den räcker bara till dessa som idag ser sin chans att ytterligare muta och berika sig på Iraks utsatta läge. Och i Sverige vädrar Bildt oljeluft.

Etiketter: