onsdag, oktober 08, 2008

Demonstration mot det idag sjuåriga angreppet på Afghanistan






Föreningen Afghanistansolidaritet demonstrerar idag i Stockholm på sjuårsdagen av Afghanistankriget.


Något förkortat skriver föreningens Tony Johansson
-Idag är det sju år sedan USA inledde angreppskriget på Afghanistan. Tusentals civila har dödats, människor torterats till döds och landet ockuperats, medan Sverige tiger och samtycker.

Visserligen tillåter folkrätten att en stat utövar självförsvar mot en angripande stat. Men USA blev inte angripet av Afghanistan den 11 september 2001. Den amerikanska attacken mot landet var alltså ett angreppskrig.

Det fanns inget stöd i folkrätten för angreppet och heller ingen sanktion från säkerhetsrådets sida, vilket det så felaktigt påståtts.


Men efter krig kommer återuppbyggnad och då brukar FN träda in. I sådana situationer har Sverige alltid ställt upp.

Det är ungefär så bilden varit som myndigheterna tecknat upp för oss av det svenska engagemanget i Afghanistan. Som om det vore ett FNuppdrag vilket som helst. Men den militära styrka ISAF som Sverige ingår i är ingen FN-styrka.

En av de hårdaste krigskritikerna är förre försvarsminister Thage G Pettersson. Han talar ikväll vid manifestationen i Stockholm med kravet på ett svenskt trupptillbakadragande- "Jag vill inte att svenska soldater och officerare ska vara hantlangare åt USAs krigsmakt."

ISAF har inga vattentäta skott gentemot den amerikanska krigsmakt som bombar byar och civila. För en dryg månad sedan dödades 60 barn i ett sådant angrepp. Kommandostrukturen är sammanblandad och dessutom finns en koppling till Irakkriget.

Ju fler internationella soldater som placeras i Afghanistan, desto fler trupper kan USA i gengäld sända till Irak. Den förre befälhavaren för ISAF var en amerikansk general som ansvarat för tortyr av afghanska fångar.

Han ersattes nyligen av en annan amerikan som år 2003 fört befäl över USAs marktrupper i angreppskriget på Irak. Bara det vore tillräckligt för Sverige att dra sig ur. För sedan när blev det allmänt accepterat att ställa svenska soldater under befäl av krigsförbrytare?

Samtidigt har det framkommit att ett antal svenska soldater är förlagda på en amerikansk bas som sk militära rådgivare i strider. I motsats till ISAF-styrkorna, som endast besvarar eld, är denna grupp en del i en antigerillabekämpningsenhet, som aktivt söker upp och dödar motståndsmän. Målet är, som en afghansk generalmajor uttryckt det, "att förinta fienden och förhindra uppror".

Sverige är ett litet land, vars styrka varit grundad på alliansfrihet och ett högt anseende, vilket nu har undergrävts. Det under Palmeeran upparbetade förtroendet har spelats bort, det som gjorde Sveriges roll i världen större än vårt lands faktiska storlek. Grunden låg inte i militär styrka, utan vad vi stod för.

Vad står de svenska soldaterna för i Afghanistan? En av de svenska militära rådgivarna ger oss en viss fingervisning, då han säger om de afghanska soldaterna: "Att få dessa att anfalla är inget som helst problem."

Etiketter: