söndag, mars 30, 2008

Det nya svenska insatsförsvaret - en insats mot världsfattigdomen?



Välkommen till detta spännande seminarium med idel toppnamn som behandlar 'Det nya svenska insatsförsvaret - en insats mot världsfattigdomen?'

lördagen den 26 april kl 13 till senast kl 17 i Brännösalen Folkets Hus!

- Panelen består av en skarp fredsforskare, Jan Öberg, en representan för Läkare Utan Gränser- också med erfarenhet som FN-soldat, Stefan Liljegren, den kritiska fd m-riksdagsmannen Tom Heyman med sin positivt inställda motpart i Riksdagen, Pål Jonson, vilken är moderaternas handläggare inom området och bl.a tillhör Svenska Atlantkommittén.


Dessa presenterar var och en sin syn i frågan: Kan vi kombinera bistånd med militär verksamhet? Blir nästa steg NATO medlemskap? Vill vi det?


Panelen diskuterar sinseemellan och får publikfrågor


Välkomna till en spännande eftermiddag!önskar arr: SKV och Fredskoalitionen Göteborg



Detta lördagsseminarium den 26 april kl 13 i FH, riktar sig brett men alldeles särskilt till ideella organisationer, kyrkor med biståndsverksamhet och ungdomsförbund. Sinsemellan söker vi svar på den särskilt för oss i Sverige otroligt viktiga frågan: Det nya svenska insatsförsvaret - är verkligen det ett försvar mot världsfattigdomen? Leder inte detta till ett NATOmedlemskap?


Även detta projekt skall utmynna i en skrift för vår egen kunskapsuppbyggnads skull. Idag gäller nämligen "humanitära militära insatser" ute i världen efter mönster från USA bl.a i Afrika och Afghanistan. Lyssna på Konflikt i radions P1 den 5 april


Saxat från Läkare utan gränsers tidning nr 1 2008:

VARJE GÅNG INTERNATIONELLA trupper 'imiterar' humanitära aktörer i samband med en väpnad konflikt, till exempel genom att köra runt i vita bilar eller dela ut mat och andra förnödenheter, bidrar de till sammanblandningen.


Eftersom militärer, till skillnad från civila, är ett legitimt mål vid en konflikt kan detta äventyra hjälparbetarnas säkerhet. Och när dessa till följd av bristande säkerhet inte längre kan utföra sitt arbete drabbas människor i nöd.


En annan anledning till att klimatet hårdnat för hjälparbetare är att konflikterna har ändrat karaktär. Istället för mellanstatliga konflikter ser vi i dag allt oftare interna stridigheter, där parterna inte känner till–eller inte respekterar den humanitära rätten. Attackerna den 11 september 2001 och det påföljande 'kriget mot terrorismen' har ytterligare försämrat säkerheten för hjälporganisationer.


Ett talande exempel är händelsen i juni 2004, då fem medlemmar i Läkare Utan Gränsers team i Afghanistan dödades, vilket ledde till att man lämnade landet.

Etiketter: , , ,

onsdag, mars 26, 2008

Äntligen klarspråk om den ruttnande svenska solidaritetspolitiken



Sverige kryper för Washington
Pierre Schori - 26 mars 2008 SvD Brännpunkt


Stoppa avvisningar till Irak
Världen har blivit osäkrare med Bushs krigspolitik. Internationella avtal och FN:s ställning har försvagats. Sveriges regering mumlar om folkrätten och myndigheterna tycks ha bejakat Washingtons propaganda, skriver Pierre Schori


Göran Perssons maktdemonstration i Blå Hallen
George W Bushs maktövertagande 2001 blev den första delen av den trippelchock som drabbade världen i det nya seklet.


Den nyvalde presidenten började säga upp internationella avtal och motarbeta FN. Den andra chocken var terrorattackerna den 11:e september som följdes av den tredje, det illegala Irakkriget 2003.


Bushs vägran att följa FN-spåret sopade i ett slag bort den världsvida solidariteten med USA efter den 11:e september. En rasande Kofi Annan övervägde att avgå och USA:s förre ÖB i Irak, generalen Sanchez, kallade kriget en mardröm utan slut.


Trots den stora amerikanska truppökningen blev 2007 det mest våldsamma året sedan invasionen. Och i den viktigaste frågan för att få slut på kriget – politiska framsteg – står president Bush naken som H C Andersens kejsare utan kläder.


I Irak är kriget inne på sitt sjätte år, i Afghanistan på det sjunde. Världen har blivit osäkrare med Bushs politik, och Irak och Afghanistan farligare.


Inte bara den muslimska världen ser bilden av hur tiotusentals västerländska soldater slåss i muslimska länder, medan Israel fortsätter sin expansion på ockuperad arabisk mark även efter Annapolismötet.


Själv ser jag en ny hotbild: utan ett radikalt regimskifte i Washington får vi räkna med växande motsättningar mellan Väst och den muslimska världen, ökande rekryteringsmöjligheter för internationell terrorism, starka påfrestningar inom EU och mellan Europa och USA samt risk för att FN dras in i Irak på Bush-Amerikas villkor.

Därför måste den amerikanska valrörelsen bli något mera än ett intressant skådespel för politiker och debattörer i Sverige som mest talar om skillnader mellan Clinton, McCain och Obama. Vi kan inte rösta i USA.


Men vi kan och bör tala om internationellt samarbete istället för amerikansk ensamgång, om att söka politiska lösningar framför rent militära, om dialog och inte isolering, som i fallen Hamas och Kuba men även vad gäller Taliban, Hizbollah och den irakiska motståndsrörelsen.


Vi behöver svar om USA:s långsiktiga mål i Irak. Hur ställer sig president-kandidaterna till avtalet som president Bush och premiärminister Maliki undertecknade i höstas? Där talas om en långsiktig amerikansk militär närvaro och en övergång från ett FN-mandat till en ”bilateral ram”.


McCain tycks vilja fullfölja Bushs politik medan demokraterna ännu inte sagt något konkret om baser eller FN:s roll.


Det finns en risk att detta republikanska krig blir ett amerikanskt krig med permanenta baser och tusentals kvarvarande soldater och ännu fler civila, inklusive de privata legosoldaterna, för vilka Bush nyligen krävt immunitet.


Ett sådant scenario skulle motsvara vad flera högerradikaler krävde redan 1988 i sitt ökända ”Projekt för ett nytt amerikanskt århundrade”, som talade om ”en stark militär närvaro i regionen ... för att försvara vitala amerikanska intressen”.


Detta vore en farlig utveckling som EU och dess medlemsstater kraftfullt borde ta avstånd från. FN behövs i Irak, utan en FN-resolution skapas varken legitimitet eller uthållighet. Men en vag FN-resolution skulle bli en giftbägare för världsorganisationen.


En ny FN-resolution måste bidra till en process där grannstater och omvärlden kan bistå irakierna att återvinna sin suveränitet och fred. FN:s roll får inte reduceras till att ”städa upp” efter USA eller att godkänna en fortsatt amerikansk militär närvaro mot parternas och regionens vilja.


Folkrättens ställning efter Bushs illegala krig och Guantánamo måste återupprättas. Dessvärre har draksådden från Irakkriget spritt sig också till Sverige på ett sätt som drabbat folkrätt och flyktingpolitik.


Regeringen mumlar om att folkrätten kan tolkas på olika sätt. I förra veckan fick dessutom regeringen skarp kritik av FN:s flyktingkommissarie António Guterres för de aviserade utvisningarna av irakiska flyktingar. Enligt FN är det svenska avtalet med Iraks regering inte giltigt eftersom det innebär ett brott mot grundläggande flyktingrättsliga principer.


Förklaringen verkar vara att Sveriges regering och myndigheter har anammat Washingtons propaganda. Presidenten hävdar att det inte råder inbördeskrig i Irak och att upprorsmakarna går mot nederlag. I Sverige påstår myndigheterna att det inte råder väpnad konflikt och att ”situationen i Irak utvecklas kontinuerligt”.


Irak har också blivit en värsta klassens kvinnofälla. Amerikanska antropologen Diane King har beskrivit hur systematiska massvåldtäkter av samma typ som i Balkan, Rwanda och Darfur tillämpas i Irak.


Genom att ”så sitt frö i en fiendes sköte” förstärks övergreppen och leder till kvinnans utstötning från den egna gruppen och till att även hennes barn ses som en potentiell fiende i hennes egen kropp.


Regeringen bör självfallet väga in denna form av kvinnoförtryck som måste klassas som krigsförbrytelser – i ett land som givetvis befinner sig i väpnad konflikt. Sveriges svar till António Guterres kan därför bara bli ett: att med omedelbar verkan införa ett moratorium för irakiska avvisningar.

PIERRE SCHORI

Etiketter:

måndag, mars 24, 2008

Vår eviga dödslängtan


Självmordskulten av Robert Fisk i Independent 14 mars

Fisk har träffat Khaled i Libanon, vars bror Hassan sprängt sig själv till döds i en attack mot en amerikansk militärkonvoj i Irak.

Hela Hassans familj hyllar honom idag som en "martyr". Och 18-årige Khaled är beredd att följa sin bror i martyrspåren. Det spelar ingen roll, vilka förnuftsskäl än Fisk kommer med.

Det otroliga antalet av 1 121 muslimska självmordsbombare i Irak har sprängt sig själva och många andra i luften, minst 13 000 kvinnor, män och barn - och skadat ännu fler. Metoden har spridit sig till Afghanistan och även till Pakistan, där oppositionsledaren Benazir Bhutto blev ett av offren.

Självmordsattackerna i Irak har mera riktats mot poliser, militärer och rekryterings-centra än mot de främmande trupperna. Ofta har "martyrerna"med sina massmord drabbat moskéer, pilgrimer, begravningar och andra religiösa mål. Mest utsatta har shiiterna varit, särskilt på deras marknadsplatser.

Robert Fisk nämner nästan uppgivet att när Gud kommer på tal, så upphör rationalitet och humanism att gälla, fast han tillägger att om en västlig president kunnat inleda ett de godas krig mot de onda, så kan hans motståndare naturligtvis göra detsamma.

Den värsta men ganska bortglömda massakern drabbade 2007 yaziderna, en religiös minoritet i norra Irak. Enligt Fisk dödades 516 av dem i självmordsattacker sedan de straffat en av sina unga kvinnor för umgänge med en sunnimuslim.

Fisk påminner om de över 4000 japanska kamikazeflygarna som i andra världskriget styrde sina bomblastade plan mot amerikanska krigsfartyg. Om Mellanöstern menar han att det enda väst någonsin lärt sig är att vi ingenting lärt oss. Och han är skarp i sina omdömen:

'Det är vår närvaro, vår makt, vår arrogans, vår vägran att lära av historien och vår terror mot islam som leder oss ner i avgrunden. Tills vi lärt oss att lämna dessa muslimska folk i fred kommer vår katastrof i Mellanöstern bara att bli värre.

Det är inget samband mellan islam och 'terror'. Men där finns ett samband mellan vår ockupation av muslimska länder och 'terror'. Åke Sandin i radio Tuff 23 mars 2008


En illustration till detta utgör
Iraqstar - YouTubefilm med ett axplock från USAsoldaternas krigsvansinne - och vad särskilt de irakiska kvinnorna tvingas utstå - och förekommer mer än de själva önskar vittna om..

Etiketter:

söndag, mars 23, 2008

SSUs ordförande kräver av Bildt o Sahlin att de snarast inleder dialog med Hamas


SvD 23 mars 2008

Människor i Gaza upplever den värsta situationen på 40 år. Mat, vatten eller sjukvård är inget man kan räkna med i dagens Palestina.


1999 fick 16174 familjer hjälp från FN:s matprogram. Idag är det 18400 familjer som behöver nödhjälp. Många svälter.


Detta är fakta från en rapport som Amnesty International, Rädda Barnen, Care och flera andra organisationer har publicerat nyligen. Samtidigt eskalerar våldet och allt fler, både palestinier och israeler, dödas.


Vi SSU:are är besvikna och bestörta över omvärldens reaktion efter det val där Hamas vann makten. Vi menar att omvärlden, och därmed också Sverige, bär ansvar för det ökade våldet.


För oss SSU:are är respekten för demokratin grundläggande. Det palestinska valet var demokratiskt, legitimt och korrekt genomfört, trots att det hölls under israelisk ockupation.


Hamas gjorde stora politiska uppoffringar i och med Meckaavtalet. Meckaavtalet skulle innebära tre saker: koalitionsregering, omorganisering av PLO samt en politisk samverkan (exempelvis skulle även Hamas sympatisörer kunna bli utnämnda till ambassadörer etcetera).


Detta gillades inte av alla inom rörelsen.Men Hamas trodde att de skulle få ett internationellt erkännande och att bojkotten skulle upphöra. Utrikesminister Carl Bildt sade själv att valet var ”att jämföra med ett bra svenskt val”.


Bildt skrev dessutom bara några dagar före sin utnämning under ett upprop tillsammans med 134 före detta premiärministrar, utrikesministrar och andra dignitärer från hela världen, där det bland annat står att vi bör ”stödja en palestinsk nationell samlingsregering och avsluta den politiska och ekonomiska bojkotten av den palestinska staten”.


Trots detta svek omvärlden och genomförde en förödande ekonomisk och politisk bojkott. Vilket vi nu ser vidriga skadeverkningar av.Sverige måste omedelbart agera.


SSU kräver:

1. Omedelbart stopp för det israeliska övervåldet.

2. Bestraffning av den israeliska invasionen.

3. Ett slut på de av Hamas understödda terroraktionerna.

4. Ett slut på bojkotten av Palestina och Gazaremsan.

5. Omedelbar dialog för att lösa de senaste kriserna. Carl Bildt måste kritisera omvärldens svek och inleda dialog med Hamas.


Vi kräver också att Mona Sahlin, som sagt sig vara villig till dialog, snarast går från ord till handling och inleder det hon sagt sig vara positiv till.


Socialdemokratin måste ta sitt ansvar.

Etiketter:

lördag, mars 22, 2008

Döden i Bagdad




Döden i Bagdad
av Yusra Moshtat

Ekot från President Bushs tal i FN inför invasionen av Irak för fem år sedan ringer fortfarande i mina öron: "USA har inget otalt med det irakiska folket".


Han upprepade i stort sett ordagrant vad hans far sa strax före Gulfkriget, innan han lät kryssningsmissilerna regna över Bagdad.


Jag minns det lika tydligt som om det hade hänt i natt; den ohyggliga väntan på de första bomberna och den enorma urladdningen som sedan skakar om hela kroppen, som om en levande varelse trängt in under huden.


Den som inte har upplevt detta kan aldrig förstå hur det känns, skräcken, dödsångesten som griper tag i en. Efter några dagar var jag så chockad att jag inte kunde tala.


Dagarna som följde, bristen på el och vatten, den ständiga oron för att bli dödad, oron för släktingar och vänner som vi förlorade kontakten med - mitt i detta ofattbara födde jag min äldste son.


Min mor och jag tvingades gå till ett militärsjukhus ungefär en timmes promenad hemifrån. Vi gick bokstavligen dit genom ett bombregn och återvände samma väg ett par timmar senare. Då bar jag mitt barn inlindat i en smutsig filt. Min son Mimo blev tio år. Han ligger nu begravd på Kvibergs kyrkogård här i Göteborg.
Vi har lärt oss att vad den amerikanske presidenten säger inte nödvändigtvis är vad han egentligen menar. Lögnen har varit ett lika viktigt vapen som kryssningsmissiler och stridshelikoptrar.


Ord som demokrati och frihet har varit och är fortfarande dimridåer för att dölja de verkliga motiven, för att dölja att människor faktiskt dör.


Vilka är då motiven? Hans Blix nämnde nyligen åtminstone två anledningar: oljan och nya militärbaser i ett strategiskt viktigt område.


Hundratusentals människor har dött som en direkt följd av kriget (150 000 enligt WHO), långt över en halv miljon om man räknar in följderna av försämrad hälsovård och sanitet, och över en miljon om vi räknar alla döda under och efter Gulfkriget.


Lägg därtill över miljonen människor som lever som flyktingar runt om i världen, framför allt i Jordanien och Syrien men också i Sverige. Kostnaderna för detta sanslösa krig (förutom kostnaden i människoliv) beräknas i slutet av 2008 uppgå till 1 300 miljarder dollar, enligt den amerikanska kongressens "Joint Economic Committee".


Det motsvarar 560 gånger det anslag som ges till FN:s fredsbevarande styrkor runt om i världen. Tanken svindlar när man inser hur mycket gott som skulle kunna uträttas för de pengarna.


Fem år efter invasionen är Irak ett land märkt av etniska motsättningar, religiös splittring och kriminalitet. Det är framförallt civila irakier som drabbas; människor som du och jag, som inget hellre vill än att leva ett normalt liv.


De vill kunna skicka sina barn till skolan varje morgon, kunna gå ut och handla middagsmat utan att riskera att bli dödade, utan att känna den förlamande rädsla som sprids som ett giftmoln bland alla dem som ännu inte blivit fysiskt drabbade men som sett släktingar, vänner och grannar bli dödade eller skadade för livet.


Kvinnor och barn är speciellt utsatta i ett samhälle som nu sluter sig runt religiösa värderingar som underminerar kvinnors ställning som fria individer. I desperation försöker man få stopp på våldet genom att öka förtrycket, begränsa människors rörelsefrihet genom att bygga murar mitt i Bagdad, i den fåfänga förhoppningen att kunna skära av terroristernas och andra väpnade styrkors möjlighet att agera fritt.


Det påstås att taktiken har lyckats, att antalet våldsdåd på Bagdads gator har minskat. Men våldet försvinner inte, det blir flytande, det kommer och går, hittar nya vägar. De som dödas ersätts av nya fanatiker som är villiga att dö för sin tro.


Att bygga murar har redan visat sig vara en osäker strategi i andra delar av världen. Vi kan inte utrota våld med våld, inte föra krig för att skapa fred.


Den polske sociologen Zygmunt Bauman skriver: när eller om terrordåden till sist ebbar ut, kommer det att ske trots, och inte tack vare, det brutala våldet hos trupper som bara gödslar den mark på vilken terrorismen blomstrar och förhindrar lösningen av de sociala och politiska frågor som är det enda som skulle kunna dra upp den med rötterna.


Det är naturligtvis mycket svårare och kanske inte ens vad amerikanerna i första hand strävar efter. För ingenting nytt har inträffat som fört in en gnutta hopp i mina vänners röster när jag talar med dem på telefonen. Den enklaste syssla i vardagslivet, som att åka till arbetet kan vara omöjlig att utföra.


En kvinna berättade för mig hur hon tvingar sig hemifrån varje morgon för att inte förlora sitt arbete på elverket. Promenaden till busshållplatsen är en mardröm. Hon läser ur Koranen hela vägen och ber till Gud att hon inte ska bli överfallen.


Lille Mohammed, en systerson till en av mina väninnor, tvingas cykla inomhus eftersom hans föräldrar inte låter honom göra det ute, inte ens om han håller sig nära hemmet. Kan det kallas för en barndom? Ändå har han haft tur.


Han kan visserligen inte gå till skolan varje dag, det beror på hur läget råkar vara, om det inte finns några vägspärrar. Men han är oskadd och hans föräldrar lever.


Tioårige Ali, som jag träffade på ett sjukhus i Amman förra våren, var inte lika lyckligt lottad. Båda föräldrarna dog i samma bombattentat där han själv förlorade både armar och ben.


Och så sent som i förra veckan fick jag på telefon från Bagdad berättat för mig om fyra universitetsstuderande ungdomar som hade bildat en musikgrupp. När de befann sig i sin replokal överraskades de av en bombattack; det är osäkert vilken stridande part som låg bakom.


Två av ungdomarna dog omedelbart. En av de överlevande förlorade armen och flydde senare till Syrien. Den andra har fortsatt sina medicinstudier, men vill helst också fly utomlands. Där har han åtminstone en rimlig chans att skapa sig en dräglig tillvaro, ett liv där han kan vara säker på att alla familjemedlemmar som går hemifrån på morgonen också kommer tillbaka igen på kvällen.


Denna grundläggande osäkerhet sprider sig paradoxalt nog även till oss. Inte ens vi kan längre känna oss fullständigt trygga i vår ombonade värld. Hur ska vi kunna göra det? Hur ska vi i längden kunna yvas över vår demokrati, våra mänskliga fri-och rättigheter om miljoner människor i andra länder förvägras samma sak.


Det kan möjligen inge ett hopp för framtiden, få oss att orka kämpa vidare innan vi till sist förvanskat de värden vi håller så högt. För som den franske filosofen Jacques Derrida skrev, en värld går under varje gång en människa dör, en alldeles unik värld som aldrig funnits tidigare och aldrig kommer att finnas igen, som aldrig kan återskapas eller ersättas hur gärna vi än skulle vilja det.


Yusra Moshtat

Författaren arbetar som miljöinspektör i Göteborg, medlem av TFF (Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning)

Etiketter:

måndag, mars 17, 2008

Terrorismseminarium lördagen den 29 mars FH



Expertseminarium TERRORISM ett globalt hot?
lör 29 mars kl 13 -17 Folkets hus, Brännösalen, Järntorget, Göteborg

Program
13.00 - inledning Boel Bruce

13.10 Terrorism vad är det?
- Björn Kumm, journalist, författare till bl a boken 'Terrorismens histora'

14.00 Hur skyddar vi samhället mot terrorism?
- Cecilia Ruthström-Ruin, diplomat, antiterroristsamordnare i regeringskansliet

14.50 Kaffe

15.10 Kriget mot terrorism och tortyrens återkomst
- Mattias Gardell, professor religionshistoria

16.00- 17.00 Diskussion med föredragshållarna
Ingela Mårtensson, moderator

Boel Bruce ordf IKFF Göteborgskretsen
Ingela Mårtensson, Ingrid Ternert projektledare

Välkomna!

PÅ TAL OM TERRORISM..



Enligt fredliga Radio Tuff i Tyresö skriver Caroline Glick i israeliska Jersusalem Post den 22 feb att Kosovos vänner hävdar att Kosovos muslimer i egenskap av offer för "folkmord" förtjänar sin självständighet.

Men, undrar hon, om de har varit måltavla för förintelse från serbernas sida, hur kommer det sig då att man har ökat från 48 procent av befolkningen 1948 till 92 procent i dag?

Faktum är att muslimerna utgjorde bara 78 procent 1991, året innan Jugoslavien splittrades. Särskilt under de senaste åren är det Kosovos kristna serber, inte dess muslimska albaner, som utsatts för etnisk rensning.

NATO HAS INSTALLED A REIGN OF TERROR IN KOSOVO!

Etiketter:

söndag, mars 16, 2008

En för samtliga parter mer riskfylld svensk insats i Afghanistan framöver?




Den svenska militära närvaron i Afghanistan riskerar nu att bli allt större, längre och farligare


Det försämrade säkerhetsläget i Afghanistan gör att den svenska militärledningen vill förstärka den svenska truppen från 350 till upp emot 500 soldater nästa år och trupperna kan samtidigt bli kvar i ytterligare femton år.


Försvarsledningen vill även skicka Jas Gripen-plan. Det vill däremot inte försvarsminister Sten Tolgfors som anser att det borde räcka med ambulanshelikoptrar.


I dagens SvD ändrar sig dock militären, Anders Lindström och presschefen Staffan Dopping till att de svenska soldaterna bör stanna 5 år, igår var det 15.


Vilket utan tvekan är en klok synpunkt, med tanke på den vrede som annars skulle bubbla upp bland den svenska befolkningen, om allt fler civila afghaner som hittills skulle komma att bombas från luften även med svenska plan- och de hämndaktioner detta skulle kunna föra med sig(i kombination med brist på ambulanshelikoptrar dessutom)


Anders Lindström, chef för försvarets insatsledning, befinner sig på inspektionsresa till den svenska garnisonen i Afghanistan och betonar att den svenska militära närvaron i landet är långsiktig. Ännu saknas dock ett formellt klartecknet från den svenska Regeringens sida.

Etiketter:

lördag, mars 15, 2008

5-årsdagen av det krig i Irak som förstört miljontals människors liv och hälsa. Medan högdjuren i Väst blir rika på vapenhandeln




Protest mot kriget i Irak

'USA, ut ur Irak'

...Slagorden spreds över staden när 600 personer demonstrerade mot USA:s ockupation av Irak.Kriget i Irak har den 20 mars pågått i fem år. För att uppmärksamma det samlades under söndagen 600 personer vid Götaplatsen och gick i demonstrationståg ner till Gustav Adolfs torg.

Demonstrationen anordnades av nätverken Fredskoalitionen och Stoppa USA:s krig.- Stöd det Irakiska folkets kamp, skanderade demonstranterna.

För Nidal Ibrahim är demonstrationen oerhört viktig. Han kom från Bagdad till Sverige för sju år sedan och har fortfarande sina bröder och systrar kvar i Irak.

- I Sverige får vi bara reda på en procent av allt som händer där. Människor vågar inte ens gå hundra meter från sina hem. De har ingen mat, inget rent vatten och döden finns överallt, säger han.

Genom demonstrationen vill han vädja till det svenska folket och regering att sätta diplomatisk press på USA. Han anser att Bush-administrationen är ett gäng gangsters som inte bara är fiende till Irak utan till hela världen.

- Bush ville inte ha demokrati, han ville ha olja. Det handlade bara om pengar. Det gör mig riktigt arg.

Talaren Kaled Achmed berättar att över en miljon irakier har dödats under kriget och 4,5 miljoner barn har blivit föräldralösa, varav en halv miljon lever på gatan.

Dessutom hålls över hundra tusen irakier fängslade. Hundratals av dem är kvinnor. Siffrorna har han hämtat från den rapport som nätverket för försvar av mänskliga rättigheter lämnat till FN.

- Det är fruktansvärt, katastrof i alla meningar. Det här är det värsta som hänt i Iraks historia, säger Kaled Achmed.

Hans Linde (v) sa i sitt tal att Sverige beter sig skamligt. Han menar att Sverige aktivt är medskyldigt till kriget eftersom landet exporterar vapen till 13 av de 21 länder som är med i ockupationen.

- Det är svenska granater och bevakningssystem som används. Det går inte ihop med att vi uttalat är en röst för fred, säger han.
Therese Aronsson GP


...Bland talarna på Sergels torg i Stockholm fanns 13-åriga Ayat Suliman som när hon var åtta år skadades av klusterbomber med 65-procentiga brännskador som följd. Fortfarande märkt av sina skador berättade hon om hur hennes bröder dödats i anfallet och hon vädjade om hjälp.

- Vad har jag gjort som är så brottsligt att jag ska drabbas så här? frågade hon.

Flera svenska politiker uttryckte sin kritik mot USA:s närvaro i Irak, däribland Per Gahrton, Palestinagruppernas ordförande och tidigare EU-parlamentariker för miljöpartiet, som deltog i demonstrationen på Gustav Adolfs Torg i Malmö.

Och vänsterpartisten Hans Linde som deltog i demonstrationen i Göteborg. Förre talmannen och försvarsministern Thage G Peterson (s) anklagade president George W Bush för att ha ljugit om Iraks massförstörelsevapen.

- Det är ofattbart att man valde krig och bomber före samtal och förhandlingar, men det är ännu mer ofattbart att man gjorde det på lögner, sade han i Stockholm.
Stockholm TT

Etiketter: