fredag, januari 29, 2010

Har Fredspriset gett Obama immunitet?


Nu tycks president Obama kunna göra precis vad han vill, som det helgon han är, särskilt som han fått Nobels avlatsbrev- förlåt fredspris...

Så har han till exempel beslutat producera nya kärnvapen. För det är vad kyrkan, förlåt det amerikanska krigsindustriella komplexet, vill. Med avlatsbrev från Mammon att i all evinnerlighet uppfinna nya kostsamma krigsprojekt. Tyvärr också nya krig

- icke att förglömma, nu då vi tror det bara handlar om oljan.

Ja pris ske Gud

Tyvärr är det så att de vapen som tillverkas någon gång också konsumeras. Eller skrotas, då de inte hängt med riktigt i nyaste designen, men nemas problemas, för här skapas jobb - till de oroliga undersysselsatta i dessa kristider.


Sju miljarder dollar kostar satsningen i anslag. Det är runt 50 tusen miljoner kronor det, i runda svängar, vilket tillsammans ger krigsindustrin ett offer på åtskilliga miljarder dollar nästa år. Så mycket att resten av världen kan stå där med sina billiga leksaker i jämförelse. Inte minst Kina.


Inte för inte har krigsindustrin utgjort den mest lönsamma business som finns, vid sidan av porrträsket vill säga. Fast under senare år har den senare fått se sina vinster rejält dala i samband med televisionens intåg och utbud på marknaden. Men då har man förstås mer gått över till live, vilket vi sett att även våra politiker, manliga sådana, tycks uppskatta.


Vad var det nu som toppade de tio dödssynderna?






Ingrid T

Etiketter:

torsdag, januari 28, 2010

Londonkonferensen om Afghanistan



Denna Londonkonferens skall snart börja och då är det också viktigt att vi är med på noterna om vad som gäller. Den som vill ha en utförlig redogörelse kan klicka sig in till http://www.fredskoalitionen.se och läsa dagens artikel om det kluriga i att på denna konferens i London få till ett bra avslut, så att trupperna i Afghanistan kommer hem någon gång och människor där äntligen kan få någon ro.


Samtidigt sa Irans vicepresident Rahimi i måndags att den afghanska frågan inte har någon militär lösning - Ockupationsstyrkorna möter idag stora problem då de inte har någon verklig information om Afghanistan och 'Vi är fullständigt övertygade om att de kommer att lämna landet ångerfullt'.¨


Den iranska nyhetsbyrån IRIN har för en vecka sedan återgett samma uppfattning- att hjälporganisationerna i landet med anledning av Obamas truppökning säger att -'Enligt vår uppfattning har varje massiv truppökning alltsedan år 2005 lett till en intensifiering och spridning av konflikten med ett ökat antal civila offer.'

Etiketter:

onsdag, januari 27, 2010

Iraks kvinnor tvingas möta Ondskans Ansikte

Layla Anwar 25.1.10 'An Arab Woman Blues'En annan lång, sömnlös natt...Jag trodde jag hade kollat de senaste nyheterna, jag önskar verkligen jag inte gjort det.

Detta är något jag inte kan förhålla mig oberörd till. Det är något jag starkt fördömer, det är samtidigt något som aktivt måste bekämpas. 'Ondskans Ansikte' måste bekämpas. Ondskans Ansikte med sitt smeknamn VÅLD MOT KVINNOR, måste med alla medel stoppas. MED ALLA MEDEL.

Jag har sagt det förut och säger det igen. Våld mot kvinnor har dödat fler kvinnor än alla krig, sjukdomar och olycker tillsammans.

Våld i dess mest brutala, avskyvärda, sadistiska form har kunnat ses i det Nya Irak, där kvinnor blivit våldtagna, torterade på det mest avskyvärda sätt, med könsorganen stympade av en del shiamiliser och vissa blev satta i fängelse i Abu Ghraib med våldtäkt och tortyr utfört av era modiga amerikanska pojkar.

Jag har inte ens nämnt historien om den irakiska kvinna jag hört talas om, hon som inte längre kan gå efter att upprepade gånger ha våldtagits av dessa era skithögar och därefter fått de båda benen isärbundna tills hennes bäcken exploderat...och ja, det är sant.
Jag nämnde också syraattacker mot irakiska kvinnor. Det hade vi inte före vår 'befrielse', det hade vi inte då "tyrannens regim" regerade, vi hade inget av det under den "brutala diktaturen".

Våld mot Kvinnor MÅSTE MED VARJE MEDEL STOPPAS.

Från våldtäkt, till tortyr, till förnedring, till prygel, till ofredande, till syrabränning, till trafficking, till hedersmord till vad som helst... DETTA MÅSTE STOPPAS.

Det finns en fantastisk kvinna vid namn Musarat Musbah, en pakistansk kvinna som ensam hjälper kvinnliga offer, offer eftersom de drabbats av Djävulens Ansikte. Hennes organisation bär namnet 'Smile Again'. All min respekt och stöd till Dig Dear Lady.



övers Ingrid Ternert

Etiketter:

Åsa Linderborg i AB om liberalernas empatistörning

av Åsa Linderborg
Det blev märkvärdigt tyst i den liberala pressen
när israelerna strax före jul erkände en omfattande och mångårig organstöld, konstaterade Jan Guillou i Aftonbladet i söndags.

En världsnyhet med en svensk kulturartikel i epicentrum tegs ihjäl av en press som i månader visat frågan stort intresse.

Samma dag publicerade Svenska Dagbladet en tre sidor lång artikel av Jesus Alcalá, där han utan att komma med en enda ny sakuppgift eller självständig infallsvinkel gör ett da capo på höstens lögnkampanj (17 januari).

Jesus Alcalá lyckas lika lite som någon annan påvisa några faktafel i Donald Boströms artikel, men han ifrågasätter ändå allt som står där, och han gör det genom att glida och skarva om textens innehåll. Det är lite ironiskt att just Alcalá ropar efter källor och saklighet, men han vet, att positionerar man sig rätt kommer man in i stugvärmen igen. Jag skulle kunna spjälka ner och räta ut samtliga frågetecken Alcalá reser – de är lika många som gamla – men det är helt meningslöst,...forts

Etiketter:

tisdag, januari 26, 2010

Al Jazeera om Haiti - och USA

Etiketter:

måndag, januari 25, 2010

Ron Paul om CIA

Etiketter:

söndag, januari 24, 2010

Det kommer mera...och mycket mera...

Men dra på trissor...nu börjar man dra Bin Ladenvalsen igen!Idag frossar nyhetsmedia i denna sega gubbe och kalsongkillen på flyget ni vet, han sägs vara utsänd av bin Laden!

Ja håller de på tillräckligt länge, kommer det att finnas gott om kandidater som gärna tycker det är häftigt att ikläda sig denna nygamla mantel.

Vad säger våra 'experter' här på terrorism till exempel? Har de guts nog att våga ifrågasätta det hela och sätta det i sin realpolitiska kontext? Nej-då får vi som vanligt allt vänta tills de stora grabbarna först bedyrat sin skeptis.

Och kommer det upp eventuella filmer (vilka hittills inte kunnat sägas vara äkta precis) då bör man nog negligera kvällstidningarnas braskande rubriker och helt enkelt ta det cooool...

Vad gäller Haiti har Rysslands hjälpsändningar hindrats av USa att lämna flygplatsen i Venezuela. De amerikanska controllers som finns på Port au Prince flygplatsen försenade hela tiden avgången. Och så kan man naturligtvis skylla på mängden leveranser - om det nu var hela sanningen?

Vad Haiti allra mest behöver är vatten och omvårdnad - inte ockupation.

Etiketter:

tisdag, januari 19, 2010

Haiti berör oss alla...och dess katastrofer...


USAs försvarsministern Gates menar att det då allt kommer omkring inte går att leverera mat och vatten till Tahitis jordbävningsdrabbade område, om det inte föreligger en rimlig säkerhetssituation. USA skickade därför dit 2 000 marinkårs-soldater- och flottister. De flesta av dem förlagda till havs på amerikanska flottans fartyg.


Därför har amerikanska helikoptrar hjälp till med att flytta iland hundra fordon, två vattenreningssystem, nio vattentankar, sex bränsletankar, 16 generatorer, 20 tält samt mediciner. Det blev en spektakulär luftlandsättning vid presidentpalatset, i ruiner omgivet av stinkande tält.


Som bekant är USA något av experter på pompösa intåg och luftlandsättningar i främmande land, se bara på invasionen av Bagdad...Många hävdar däremot att de inte såg några amerikaner ute på gatorna för att dela mat och vatten, men däremot var man vid presidentpalatset. 'Det är ockupation. Palatset är vår styrka, vårt ansikte och vår stolthet'. Med tanke på Haitis tidigare historia är naturligtvis den frågan känslig.


Veckan efter skalvet var nöden fortfarande enorm och det rapporterades att mat och vatten ändå kunnat släppas ner från luften. Det handlade om 14 000 färdiga matportioner och 15 000 liter vatten till ett säkrare område för att inte riskera upplopp. Alltså om det inte skulle funnits några människor på marken till att dela ut förnödenheterna. Militären övervägde också att från luften släppa ned mat över hela ön.


FN-chefen Ban Ki-Moon har av FNs säkerhetsråd fått klartecken för förstärkningar på 3500 FN-soldater och -poliser för att stanna kvar ett halvår. En grupp från svenska 'Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap' har i slutet av förra veckan flugit till huvudstaden Port-au-Prince. Meningen är att genom FNs matprogram World Food Program upprätta ett tältläger för FNpersonal.


Trots att det har gått en dryg vecka sedan jordskalvet, anser ändå FNs humanitära samordningsorgan OCHA att det kan finnas ett visst hopp om att lyckas finna människor som lever. Uttorkning är problemet. Amerikanarna uppger att de nu har börjat gräva fram människor...




uppgifter från TT-AFP-Reuters

Etiketter:

Dikter om tidigare Gulfkrig av Layla Anwar

1991 under det första Gulfkriget skrev Layla Anwar denna dikt. Det var under den tid då Väst satte in sanktioner mot Irak, vilket ledde till att en miljon irakiska barn gick en förtidig död till mötes.


Något som den amerikanska utrikesministern vid denna tid, Madelaine Albright, menade var värt priset. Samtidigt offrades hundratusentals irakiska soldater i operation Ökensand i kriget mot USA, vilket är bakgrunden till denna dikt.


Spår i sanden
av Layla Anwar jan 1991


Kunde de begrava dig,
levande i ökensanden,
mitt i den oranga natten,
mitt i ökenstormen...


Och ta dig bort, du och dina spår,
ditt namn, ditt ursprung och identitet


Era profeter tillhör inte er,
ej heller alfabetet,
dessa historiens bastarder
har vi gett andra rötter,
andra fäder långt ifrån er...


Er doft är inte längre er
ej heller namnet. Som en övergiven kvinna är ni,
där sista datum har passerat på krukor...
i muséers glömda hyllor med svarttäckta statyer


Ni finns ej mer
då grönt inte är grönt
och vitt är blod
uti förödda marker
groende på heta stränder
Likt hunden följer jag upp spåret,
en vilsen hund i ökenstormen...




övers Ingrid Ternert

Etiketter:

Raketer och strider i Kabul

Ett tjugotal beväpnade män attackerade på måndagmorgonen svensk tid regerings-byggnaden i Afghanistans huvudstad Kabul. Attackerna inträffade samtidigt som ett par nya ministrar skulle invigas i regeringsbyggnaden.


Strax innan skottlossningen kunde man höra en explosion i närheten av byggnaden och några raketer slog ner i Kabul. Efter det började ett tjugotal beväpnade män, några med bomber fastsurrade vid kroppen, att skjuta emot byggnaden.


Då de stötte på motstånd från säkerhetsstyrkorna runt justitiedepartementet, sökte de skydd. Minst tio av männen tog sig därefter in i flera officiella byggnader och affärer, där de gömde sig. Efter den första explosionen hördes ytterligare en i närheten av presidentpalatset.

Etiketter:

måndag, januari 18, 2010

Katastrofkapitalism och global terrorism


Idag handlar global media mest om det som har hänt efter jordbävningen på Tahiti.


Samtidigt är författaren Naomi Klein rädd för att händelsen blir ännu ett exempel på det som hon beskrivit i sin bok Katastrof-kapitalismen.


Som en solkskenshistoria i all bedrövels visar det sig att ett par människor, trots att tiden för överlevnad skulle ha gått ut för länge sedan, ändå har kunnat överleva så länge under rasmassorna.


De grävdes fram under jubel, samtidigt som räddningsexpeditionen som sådan saknar allt motstycke i tafflighet. Inte minst på grund av USA. Med flygplan utan lämplig nödhjälp och nödhjälpsutrustning stående kvar på flygplatsen.



Samtidigt händer det saker i Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén i Kabul har utifrån sitt kontor kunnat se hur rök sprider sig över staden. Det handlar om explosioner där man tror det rör sig om fem, sex attentatsmän och att det primära målet är den afghanska regeringen med sina myndigheter.


Transporter har under dagen stoppats för att inte befinna sig på fel ställe vid fel tidpunkt, då risken är stor att råka illa ut. Ändå har säkerheten fungerat bra efter att de afghanska styrkorna år 2008 tagit över ansvaret. Det sker inte så många små attentat längre. Men när väl attentat inträffar, handlar det om stora och välplanerade sådana.


I slutet av december råkade Kabul ut för raketattacker, något som ändå gav prov på att NATOs motståndare har haft problem med att ta sig in, men nu ser det ut som att man lyckats, trots alla checkpoints.

Etiketter:

söndag, januari 17, 2010

Vad vore livet utan cubanska rytmer...

Etiketter:

torsdag, januari 14, 2010

Motståndets många nyanser

Resistance's Many Colors - av Layla AnwarAn arab woman blues - 14 jan 2010
Ingenting kan irritera mig mer än då knäppskallar på vänsterkanten sitter bakom sina datorer och teoritiserar hemifrån den egna säkerheten om vem, vad och hur Motståndet bör vara, planera, agera...


Till att börja med - vilka är ni egentligen? Nollor med en teori, med en bibel ni bär på som en Återuppstånden fundamentalistfanatiker. Er bibel med namnet Marx, Engels, Lenin eller någon anakronistisk personlighet från den bosjevikiska revolutionen med dess teoretiker...


Och den har INGEN bäring, INGET inflytande, INGET grepp, INGA nära band med den person som gör motstånd, inget över huvud taget...

Då var då och nu är nu..tidigare var det Rött, idag är det Grönt..

Och det är heller ingen tillfällighet att det är Grönt. Det är ingen tillfällighet eftersom den nya världsordning som utvecklats sent under den post-sovjetiska kollapsen - den röda kollapsen - gjorde mycket klart, att den nya fienden bar grön färg.

Strax innan operation Desert Storm hörde jag amerikanska officiella tala om det gröna hotet - och det är också potent.. Det kommer alltså inte som en överraskning att den som kämpar mot Grönt får ett Grönt ansikte.. och varför inte?


Då allt kommer omkring är alla dessa imperialistiska krig, vilka i realiteten inte passar in längre i de klassiska imperialistiska teorierna, och jag vet att några av er inte håller med, men bryr mig inte hur ni än misstycker - riktas mot en majoritet gröna människor...


Irak, Palestina, Libanon, Afghanistan, Pakistan, Jemen, Somalia och därefter Sudan.. För mig verkar dessa ganska Gröna (Istams färg)... så det mest naturliga vore ett Motstånd i samma nyans...


Det kan mycket väl hända att Rött (socialistiska revolutionens färg) visat sig vara en bleknad färg från gångna tider. Och det enda röda jag kan se är oskyldigt blod... Men hallå, då allt kommer omkring kan ni fortfarande drömma... från era små lådor och datorer...



övers
Ingrid Ternert

Etiketter:

torsdag, januari 07, 2010

Men...vad har svenska kungaparet i Afghanistan att göra?












Stefan Lindgren i Föreningen Afghanistansolidaritet ställer åter en fråga som från början lätt kunnat bagatelliseras. Jag måste erkänna att det åtmintone gällde mig själv. Men nu inser jag det var feltänkt, åtminstone om vi tänker över vår tidigare historia. Det gäller alltså vårt kungapar.


Vilkas intressen representerar kungaparet i praktiken utåt och vilka länders representanter bjuder man in?


I ett läge där alliansregeringen för en dold utrikespolitik som ersatt alliansfrihet med i praktiken Nato-medlemskap, neutralitet i krig - med i praktiken deltagande i krig - då återfaller kungahuset till en inblandning med genklang från en fördemokratisk tid.


Kungahuset måste vara väl medvetet om att fler svenskar är emot det svenska krigsdeltagandet än är för (47 mot 37 procent enligt mätning i oktober). Enligt en tidigare mätning stöder bara 17 procent regeringens upptrappningspoilitik.


Men kungahuset lånar sin auktoritet åt det lilla krigspartiet, vars utrikespolitik bara formuleras offentligt på Carl Bildts blogg.


Ska kungahuset låna sin auktoritet åt något ska det vara fredens intressen Inte ens Gustav V som kritiserats för tyskvänlighet begick någonsin en sådan blunder som att "besöka trupperna" i Hitlers krig, där även den gången svenska soldater deltog..

Kungahusets blamage vittnar om en allmän kris i den svenska utrikespolitiken, men den undergräver också den svenska monarkins ställning, vilket många av oss beklagar.

Etiketter:

tisdag, januari 05, 2010

Intryck från det 'Nya Bagdad' - av Layla Anwar

An arab woman blues 4 jan 2010
Ett av de mest deprimerande eftermiddagar jag tillbringat... Deprimerande är inte rätta ordet för en eftermiddag fylld med ett delat vemodigt raseri. Jag mötte H som just återvänt från Baghdad där han tillbringat två månader. Jag har känt H länge...men sedan Ockupationen förändrades vår relation..Jag hatar honom inte eller nå't, men då han välkomnade ockupationen lämnade han mig -låt oss säga- på ett mycket stort avstånd...

H är inte en i grunden dålig person, han är bara en jävla opportunist. H brydde sig alltid allra först och främst om sina egna personliga intressen. När så Baghdad föll, kom han att sörja, men samtidigt uttrycktte han ett visst hopp om förändring.. Han hatade Saddam Hussein och förebrådde allt som gick fel i Irak på just denne man -även USAs ockupation!

Men som resten av oss drevs han ut ur landet--- fruktan grep honom då medlemmar av hans egen familj mördades av Shias dödsskvadroner. För övrigt är H halvt shia, halvt sunni.

Förra året bestämda han sig för att göra ännu ett försök att återvända till "att rensa upp i sina affärer". Så han kom rätt ofta att färdas till Baghdad.

Och var gång han är tillbaka från någon av sina resor har vi av en händelse lyckats mötas, ungefär som att tvinga honom möta Verkligheten...För jag visste hur verkligheten såg ut, men han levde fortfarande under en tjock filt av illusioner...och med varje resa fram och tillbaka, slets hans illusioner i stycken.

Något som aldrig upphörde att förnöja mig.
I vilket fall, för att göra en lång historia kort, har jag aldrig sett H så deprimerad som nu vid...denna tid då man kan säga att han såg totalt hopplös ut. Av naturen är han jovialisk - opportunism förpliktigar som bekant, men denna gång kan jag uppriktigt sagt säga att jag inte fann något utom total hopplöshet.

Förutom det faktum att han lagt på sig, hans mors favoritögonblick var att mata honom... snarare mata honom med sked...men förutom hans extra kilon verkade han nedbruten till hjälplöshet...

- Så hur kommer det sig?

- Fråga inte, förfärligt, förfärligt...

- Tala om för mig...

- Vad vill du jag skall säga, det är ett helvete. Folk är helt slagna, de är väldigt arga på regeringen, de inser att Iran aldrig kommer att släppa taget, de inser att USA haft de värsta intentioner för Irak.

- Och...?

- Ja, och dessutom...många av dom är trötta på vår regerings sekterism, dess korruption, de ser den som smutsig och irakierna har förändrats så mycket, några av dem är inte samma människor som du och jag kände.

- Några av dem som vaddå?

-Nåja, några av dem som stödde ockupationen och de som stödde de sekteristiska partierna. De har kommit att inse, att de gjort ett misstag...

Jag ville verkligen säga -- som dig själv menar du, men jag bet mig i tungan, jag ville inte alienera honom och önskade få all denna färska info från detta hörn i helvetet på jorden. Jag lät honom fortsätta...prövande...

- Som överallt i Baghdad ? (i förhoppning om att så vore fallet)

- Nej, inte var och en utan mer och mer så...även shia själva vänder sig mot Iran. Alla inser att alla dessa terrorattacker, bombexplosioner...är ingen annans än shias verk. Shiapartierna dödar irakier.

Till och med i vissa delar av stadsdelen Kadhimiya i Bagdad, finns en zon där invånarna förbjudit iranier tillträde. (anm- denna stadsdel har varit helt shiadominerad, medan Adhamia är en sunnistadsdel).

- O är det så? Så shia har till slut insett att Iran kontrollerar dom?

- Inte alla men fler och fler gör det...De är trötta på att män i turbaner styr över dem, med privata och regionala agendor. Den ekonomiska situationen är så dålig, folk har fortfarande ingen tillgång till basservice, fortfarande inget vatten, ännu ingen elektricitet, inga jobb, allt ligger i spillror, betong överallt, polis och beväpnade grupper överallt...

Minns Hurriya Square? Nåväl, överallt där runt torget finns shiaflaggor, svarta, gröna, röda, gula, som representerar olika partier och miliser. Affischerna med Khomeini, Sistani, Afghani, Hakeem och Sadr sitter klistrade runt hela Baghdad. Mansur, det vackra Mansur, ser ut som Qum (shiahelgedomen i Irans heliga stad).

- Och ändå, irakierna klagade över för mycket bilder på Saddam Hussein, jag tror de är betjänta av det just nu...och sunnireligiösa, vad tänker dom?

- Tänker? De tänker inte längre, de bara överlever. Mycket svårt för dem att få något jobb i regeringen.

Utbildningsministeriet och dess universitet och skolor, Hälsoministeriet, Finansministeriet, Oljeministeriet och Inrikesministeriet,alla är de shiadominerade. De försöker finna antingen ett jobb inom polisstyrkan som nybörjare, eller sätta upp ett stånd och sälja grönsaker...

Du kommer inte heller att tro det, men israeler köper så mycket fastigheter i Baghdad; Adhamiya, Yarmook, Arassat Al-Hindia, Mansur (anses som högklassiga områden)

- Och hur lyckas dom göra det?

- Irakiska mellanhänder, främst kurder och shia...amerikanare, är det verkliga skälet till allt detta. De kom med intentionen att förstöra för sakens egen skull. De ville ha det så. Även med deras skolscheman lyckades man förstöra Iraks identitet, vilken förändrats med en saftig bit av Iraks historia borttagen.

Amerika och Iran har lyckats förstöra den irakiska identiteten.

- Och i norr?

- Förutom Erbil och Suleimaniya är där samma kaos. Erbil ser inte ut som om det hade något att göra med resten av landet, som om vore det en annan stat. Här är dessa de enda vinnarna.

- Och vad säger människor om Saddam Hussein, jämrar sig shia fortfarande över honom?

- Några gör det fortfarande och det kommer de att fortsätta med, men jag hörde andra säga (och det har bekräftats av en annan person som sa exakt samma sak). Om Saddam återvänder idag, kommer vi att placera hans Sko på våra huvuden.

Minns- att sätta någons sko på ens huvud är ett populärt uttryck för att- vi kommer vördnadsfullt att lyda denne Person





övers Ingrid Ternert

Etiketter:

söndag, januari 03, 2010

Viva Palestina vid Egyptens gräns - Galloways uttalande

Egypten låter konvojen gå in i Gaza

George Galloway ger i ett uttalande en förklaring till den uppgörelse som ingåtts mellan den turkiska sidan av Viva Palestina konvojen och den egyptiska regeringen om att låta konvojen fortsätta till Gaza.


Etiketter:

fredag, januari 01, 2010

Intervju med Richard Falk om Gaza, Afghanistan och läget ute i världen