måndag, februari 07, 2011

En lagstiftning inspirerad av hemlig avlyssning i Storbritannien











Statlig utredning - Polisen ska få provocera fram brott
22 dec 2010

En offentlig utredning som på senare tid lämnats över till regeringen föreslår att polisen ska få möjlighet att använda sig av brottsprovokation i sitt utrednings-arbete. Man skulle till och med själv kunna begå brott i syfte att avslöja allvarlig brottslighet.

Beatrice Ask- "En rad förslag är väldigt provokativa". Hela utredningen ligger på regeringens hemsida.

När poliser infiltrerar kriminella gäng kan det i vissa fall vara nödvändigt att poliserna begår brott, säger utredaren, chefsrådman Stefan Reimer.

– För att man ska kunna komma in i de här grupperingarna och avslöja brottslighet, så kräver det många gånger att man lever med dem och visar sig beredd att göra vissa saker, säger Stefan Reimer.

Utredaren Stefan Reimer menar alltså att en polis ska kunna göra en del saker vid vissa brott i syfte att avslöja allvarlig brottslighet. Det är en del i polismetods-utredningens slutbetänkande som hade lämnats till regeringen samma dag.

Utredningen har haft i uppdrag att ta fram regler för särskilda spaningsmetoder. Förutom infiltratörer också vissa tekniska spaningsmetoder och i vilken grad privatpersoner får användas som hjälp i utredningar och brottsprovokation.

Utredningen föreslår att polisen får tillstånd att provocera fram brott, men bara i syfte att få fram bevis för andra brott, eller för att till exempel hitta stöldgods.
– Tanken är att om man utför provokationer där någon begår brott, ska man inte få lagföras för det man lurats till, bara det man tidigare gjort, som man utifrån detta kunnat få bevisning om, säger Stefan Reimer.

Idag finns inga regler för de här metoderna, till exempel för hur polisen får infiltrera kriminella gäng, men med utredningens förslag blir det man får göra tydligt, vem som kan fatta beslut och också hur spaningen ska kontrolleras.

Och att få till en reglering är viktigt, säger justitieminister Beatrice Ask, som däremot ställer sig frågande till vissa av de metoder man föreslår.– En rad förslag är väldigt provokativa, som att begå brott i sitt uppdrag. Men syftet har varit att få fram ett underlag, så att vi ska kunna diskutera detta och få till en reglering som fungerar, säger Beatrice Ask.

De brottsbekämpande myndigheterna ska kunna ha med sig tekniska hjälpmedel för att dolt ta upp ljud. Eller ta upp samtal där företrädare för myndigheten själv deltar, eller
2. Sådant som avhandlas vid sammanträde eller sammankomst, där allmänheten inte har tillträde, såvida myndighetens företrädare själv deltar i sammanträdet eller sammankomsten.Bedömning- Dold eller vilseledande ljudupptagning som sker i annat syfte än brottsutredning, alltså i annat syfte än t.ex skydds- eller dokumentationssyfte, behöver ingen särskild reglering.

Enligt 4 kap. 9 a § BrB är det straffbart att olovligen med tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet avlyssna eller uppta tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst,där allmänheten inte äger tillträde och själv inte deltar i eller obehörigen berett sig tillträde till.

Bestämmelsen kan sägas innebära att var och en som deltar i ett samtal (eller i ett sammanträde)i princip kan förfoga över detsamma och tillåta t.ex avlyssning eller ljudupptagning.

Detta återspeglas i att de nuvarande reglerna om hemlig teleavlyssning eller hemlig rumsavlyssning tar sikte på situationer där ingen av de som deltar i samtalet eller sammankomsten har samtyckt till avlyssningen eller upptagningen.

Det område som idag inte är reglerat på annat sätt än genom polislagens allmänna bestämmelser, avser alltså sådana fall där en företrädare för de brottsbekämpande myndigheterna tar upp ljud
(eller via en reglering som fungerar) säger Beatrice Ask.
10.1 Bakgrund
10.1.1 Upptagning av ljud. Dold kroppsmikrofon och liknande
Mikrofoner används för att i hemlighet spela in eller låta någon annan direkt ta del av samtal som t.ex en polis själv deltar i.

Metoden innebär att någon eller några av de personer som deltar i samtalet är ovetande om inspelningen eller avlyssningen. Metoden ska därför inte förväxlas med olovlig avlyssning enligt 4kap 9a § BrottsBalken, där samtliga personer som deltar i samtalet är ovetande om avlyssningen (se även lagen om hemlig rumsavlyssning).

Utrustningen fästs på tjänstemannens kläder eller direkt på kroppen. Det förekommer också att utrustningen bärs av en annan person som den brottsbekämpande myndigheten samarbetar med, t.ex en målsägande som är utsatt för ett utpressningsförsök.

En dold mikrofon behöver inte fästas på kläderna utan kan även bäras i en väska eller monteras i ett rum eller i en bil.

Dold kroppsmikrofon används i högst hundratalet fall årligen, främst i förunder-sökningar rörande grov organiserad brottslighet. Det finns huvudsakligen tre syften med användningen.

Metoden kan utgöra ett skydd för tjänstemannen. Den kan också användas för att den som leder en viss spaningsoperation ska, av rättssäkerhetsskäl eller av operativa skäl, ha möjlighet att följa händelseutvecklingen.

Uppgifter som kommer fram vid användning av dold kroppsmikrofon kan vidare användas som underlag för spaning och som bevis inför domstol. Utrustningen finns endast tillgänglig på ett fåtal platser i landet. Vissa myndigheter har föreskrifter om framför allt beslutsfattandet.

Etiketter: