onsdag, juni 01, 2011

Ännu ett kryptiskt försvar för sionisternas syn på palestiniernas rättigheter

Fredrik Meiton, doktorand vid New York University, skriver 30/5 på SvD Brännpunkt

Det handlar om hans syn på konflikten Israel-Palestina. Att revolutioner brutit ut i sex arabländer och 'tusentals fått sätta livet till i sin kamp för frihet, jämlikhet och dylika värden'.

Att dödstalen i Syrien 'precis överstigit 1 000, medan 10 000 demonstranter blivit fängslade'.

Att 'den senaste veckan har i Jemen över hundra människor dött i protester mot regimen. Och det är bara vad som sker i Arabvärlden'.

Därefter kommer artikelförfattarens egentliga budskap
"Så varför engagera sig just i Ship to Gaza 2? Det är som om tiden stått stilla för arrangörer och medverkande".

"Ingen kan förvisso tvivla på att Israel regelbundet bryter mot folkrätten: Bosättningarna, de utomrättsliga avrättningarna,


de godtyckliga frihetsberövandena, inklusive av barn. Hit hör även blockaden av Gaza, som enligt de flesta bedömare är en form av kollektiv bestraffning och olaglig enligt folkrätten".

Men så fortsätter han - "Icke desto mindre är Ship to Gaza dumdristigt, i år ännu mer än förra. Då som nu har manifestationen ingen möjlighet att förbättra situationen, men väl alla möjligheter att förvärra den.

Ship to Gaza alienerar den israeliska opinionen; känslan av utsatthet spelar premiärminister Benjamin Netanyahu och högern rätt i händerna och minskar möjligheterna till konstruktiv dialog."


Ja detta var i sanning ännu en vinkling i kritiken mot Ship to Gaza , vilken författaren alltså menar är något dumdristigt och riskerar föregripa de processer som sker i regionen och vars resultat vi inte kan förutse.

Han fortsätter med att det postrevolutionära Egypten i sådant fall kan bana väg för en återförening mellan Fatah och Hamas och öppna gränsövergångarna till Gaza.

Ja vad bra då för Ship to Gaza, för då skulle ju detta kunna utgöra ytterligare en viljeyttring i frågan samt en glädjeyttring. Så vad är egentliga problemet för artikelförfattaren?

Är det för att den israeliska opinionen i så fall skulle känna sig utsatt? Vore det istället inte ett finfint tillfälle för Israel att som en försoninggest till slut komma palestinierna till mötes och starkt välkomna dom...?


IT

Etiketter: