torsdag, augusti 18, 2011

Frågor om världsekonomin till Klas Eklund

DN/TT varnar för recession 18 aug 2011

Världsekonomin befinner sig "farligt nära en recession", slår Morgan Stanley fast i samband med en sänkning av investment- bankens tillväxtprognos för 2011 och 2012.

Samtidigt pressades marknaden av fortsatt börsoro, ökade räntegap och oro för att Kina ska fortsätta strama åt. Räntorna på tvååriga tyska statspapper, en tillflyktsort i orostider, föll till 0,64 procent i den inledande torsdagshandeln, den lägsta nivån på ett år.

De ledande europeiska börserna utökade sina fall under torsdagsförmiddagen. Tyska DAX-index föll med mer än tre procent, Parisbörsens CAC-index med över två procent och Londonbörsens FTSE-index med cirka två procent.

Enligt mäklare späddes fallen på av att indexen hade fallit till en nivå som utlöste automatisk försäljning. Konjunkturkänsliga sektorer föll mest, däribland transport-, bygg- och gruvaktier.

Det går rykten i Frankfurt om att någon handlare begått ett misstag och tryckt på fel knapp, vilket förvärrade börsnedgångarna på den redan nervösa marknaden.

– Någon måste ha tryckt på fel knapp. Enligt en fransk bank kan en feltryckning kanske ha varit inblandad, men inga detaljer är kända för tillfället, säger Markus Huber, börsmäklare vid ETX Capital till AFP, men betonade att det handlar om rykten.

Även påven Benedictus XVI går nu in i den hårda debatten om vad som orsakat skuldkrisen och den pågående oron på de internationella finansmarknaderna.

– Ekonomin kan inte mätas med maximal vinst. Människan måste stå i ekonomins centrum — och då handlar det inte om vinst utan om solidaritet, sade han när han på torsdagen anlände till Spanien som hotas av marknadens misstro.

---
SvD 18 augusti 2011 Chat med Klas Eklund och svar på frågor om Kinas roll i den just nu så turbulenta världsekonomin. Klas Eklund är seniorekonom på SEB och kommer i dagarna ut med boken ”Kina: den nygamla supermakten”.


Joachim: Hur tror du Kina kommer att förändra sitt uppträdande utrikespolitiskt om Xi Jinping tar över?

Klas Ekund: Jag tror inte det finns någon avgörande utrikespolitisk skillnad mellan de olika ledarkandidaterna eller gentemot den nuvarande ledningen. De vill fortsatta sin strategi av ”fredlig uppgång”, utöka sitt inflytande via investeringar, köp av energi och råvaror, bygga upp tätare politiska band med en rad stater i tredje världen. Samtidigt bygger de upp militär slagstyrka - men den opererar i första hand i närområdet. Det dröjer länge innan Kina får längre militär räckvidd.


Världsekonomin? Är Kina världens största ekonomi? Och hur mäter man i så fall det?

Klas Ekund: Man mäter total BNP. Men frågan är hur man ska jämföra de olika BNP-måtten i olika länder. Om man använder löpande växelkurser är USA mycket större än Kina. Men om man korrigerar för köpkraft och tar hänsyn till att prisnivån i Kina är mycket lägre än i USA blir Kinas totala BNP nästan lika stor som USAs. Mätt på det sistnämnda sättet passerar Kina antagligen USA och blir världens största ekonomi inom bara några år.


Henrik: Har USAs centralbank Federal Reserve mer vapen än att sänka räntan och använda sig av sk QE-paket?(Quantative Easing)

Klas Ekund: Centralbankerna har en uppsjö av olika vapen, som att acceptera olika typer av säkerheter, ställa olika krav på motparter etc etc. Ur ett strikt amerikanskt perspektiv skulle antagligen sedelpressarna göra viss nytta.

(Men en sådan politik skulle utlösa ramaskri internationellt eftersom den skulle tolkas som att USA medvetet sänker sin dollar och vältrar över problemen på andra. Senaste numret av Economist sade syrligt att USAs låga ränta var som metadon medan QE var rent heroin.


Ragnar: Hej Klas. Hur har USAs stora skuldberg påverkat relationen mellan Kina och USA? Finns det risk att kineserna agerar på något sätt när nu kreditbetyget sänkts?

Klas Ekund: Jag tror inte att de tar till hårda metoder. Men de kommer att på olika sätt tala om för USA att de förväntar sig att USA honorerar sina skulder. För egen del är jag övertygad om att USA på något vis kan tvingas skriva ned en del av skulderna, då det i första hand blir inhemska kreditgivare som drabbas, inte de utländska.


Robert: Många är oroade över att växande inflationsproblem i Kina gör att de kommer att tvingas bromsa in sin ekonomi och därför inte kan bidra till att staga upp världsekonomin på samma sätt som de gjorde under förra krisen. Hur ser du på det?

Klas Ekund: Det är riktigt att inflationen är högre än önskat (över 6 procent medan målet är 4). Därför svalkar Kina nu av sin ekonomi med höjd ränta och reservkrav på bankerna. Målet är att få ned inflationen, men det lär också betyda en något lägre tillväxt.

Men man ska ha proportionerna klart för sig. Inbromsningen betyder att BNP växer med 8-9 procent i stället för 11-12. Innebörden är att Kinas draghjälp inte blir lika stark som för ett par år sedan - men den blir å andra sidan mer uthållig.


Ulf: Vad är din uppfattning om förslaget från Fr och Ty om ”Tobinskatten”?

Klas Ekund: Det ursprungliga förslaget om Tobinskatt handlade om att försöka minska svängningarna i valutahandeln. Men det här är något annat. Här föreslås en skatt på (såvitt jag förstår) alla sorters värdepapper - inte i första hand för att minska svängningar utan för att skapa en gemensam skattekälla som kan finansiera olika stödsystem i euroområdet.

Men jag tror inte det räcker att Tyskland och Frankrtike är överens: Antagligen skulle stor del av handeln flytta till centra som London, New York och Tokyo. Och då blir det inte så mycket skatteintäkter...


Helene: Vad skulle hända med Europa och Sverige om en ”Greklandssituation” uppstod i Kina?

Klas Ekund: Jag ser ingen alls sådan risk. Grekland har svag konkurrenskraft, stora underskott och stora skulder. Kina däremot har snabb tillväxt, stora överskott i utrikeshandeln, inga budgetproblem och en jättelik valutareserv. De är så olika som två länder kan bli.


Johan: Finns det en risk, att Kina slutar köpa amerikanska statspapper pga den sjunkande dollarn?

Klas Ekund: Inte slutar; det skulle skada KIna själv, eftersom de sitter på så mycket amerikanska värdepapper vars pris skulle falla. Men däremot vill Kina diversifiera sina innehav av utländska värdepapper - dvs dra ned på andelen dollar och öka andelen värdepapper i andra valutor.

Inte minst euro, som de ser som en motvikt till dollarn. Så de lägger en minskande del av sitt överskott på att handla dollarpapper. Dock vill de minska innehaven i försiktig takt för att inte utlösa ett stort dollarras.


Muhammed: Hur ser handeln mellan de asiatiska länderna ut? Till exempel mellan Kina och Japan.

Klas Ekund: Handeln mellan Kina och grannländerna har exploderat det senaste årtiondet. Det är den snabbast växande regionala handeln i världen. Japan importerar en hel del billiga varor från Kina och säljer dyr verkstadsteknik.

Men framför allt var japanska företag tidigt ute med stora investeringar i Kina. Så om du köper produkter från t.ex Sony, så är sannolikheten hög att den är tillverkad i Kina.


Nömmeryd: Om USA börjar trycka nya dollar för att skjuta på/lösa sina problem - finns det någon gräns för hur mycket dom kan späda ut sin valuta, eller hur märker man att Marknaden tycker det räcker?

Klas Ekund: Om de verkligen börjar trycka pengar i stor skala kommer det att märkas att dollarn sjunker i värde - dvs pengarna blir mindre värda.


Erika: Hur långt har Kina egentligen kommit i sin ekonomiska utveckling? Är de i samma takt som Europa?

Klas Ekund: Kina är oerhört stort och med en befolkning som är tre gånger såp stor som Europas. Så svaret är att de hunnit olika långt. En stad som Hongkong är lika rik som de stora städerna i Västeuropa. Shanghai och Peking har inte långt kvar. Men ute på landsbygden lever fortfarande hundratals miljoner bönder i fattigdom.


Johanna: Hur kommer det sig att Kina har femårsplaner där de gör upp riktlinjer för sin ekonomi?

Klas Ekund: De är ett arv från den planekonomiska tiden under Mao - som i sin tur tog över modellen från stalintidens Sovjet. Men nuförtiden är planerna inte lika strikta. I Kina kallas de faktiskt inte alls för ”plan” längre utan ”riktlinjer”. Men även om de inte är lika strikta som förr visar de var staten vill satsa sina resurser och åt vilket håll Partiet tycker att Kina ska gå.


Glimmertwins: När det gäller valutor lämna många i marknaden nu dollar och euro och flyttar sina positioner till swissfranc. Vår krona faller alltid i oroliga tider och anses vara en svag valuta. Schweiz har 7 milj inv och vi har 9, min fråga är vad det är som gör att swissfranc anses starkare än vår?

Klas Ekund: Schweiziska ryktet är att ha ordning och reda, starka finanser, låg inflation - samt hundra år av speciellt hård banksekretess utanför internatioenlla organisationer. Det har tidigare gjort Schweiz till en speciell ”safe haven”, dvs en tillflyktsort i oroliga tider. En del av glansen har falnat under senare år, men i ett läge då både dollarn och euron vacklar, vill uppenbarligen fortfarande många skydda sig med hjälp av schweizerfrancen.


Adam: Hur påverkas egentligen världsekonomin på lång sikt av att allt från arbetstillfällen till tillgångar flyttas från Väst till Öst, från i-länder till u-länder? Tror du att vi i västvärlden/Sverige kommer att ha samma standard som idag om, säg tjugo år? Är det inte ett troligt scenario att vi, i Väst, som ständigt får försämrad ekonomi, går mot en utveckling där vi möter Öst, som ständigt får bättre ekonomi, på mitten vad gäller standard?

Klas Ekund: Adam, jag tror inte alls att vi behöver tappa så mycket jobb att vår standard sjunker. Men det gäller att hela tiden utveckla nytt, höja kompetensen, klara producera vissa saker så effektivt, att de är konkurrenskraftiga även då nya konkurrenter kommer in på banan.

Dessutom kan ju nya handelspartner öka efterfrågan på sådant som vi sedan gammalt är bra på. Se på LKAB, som investerar enorma pengar i att bygga ut sina gruvor, tack vare växande kinesisk efterfrågan.


















Etiketter: