söndag, oktober 09, 2011

Vi måste vara vakna och försvara vår alliansfria politik!

Svenska försvarsmakten anser att insatsen i Libyen öppnar för fler krigsuppdrag utomlands för Sveriges del, och slickar som alltid i sig Natos beröm som en tacksam hund i kampen med Khaddaffis trupper.

Sverige har nu i drygt fyra månaders tid deltagit med sina Gripen-plan från flygbasen Sigonella på Sicilien. Libyen ligger 60 mil söderut i svartaste Afrika. Idag stöter Khaddafis styrkor fortfarande ihop i blodiga strider med rebeller av olika schatteringar och då även med al Qaida.

De svenska planens flygspaning står fullständigt på Natos sida. Trots vår alliansfria politik. Och trots att vi verkligen inte ska ha några intressen på södra jordklotet. Är det vad vi kallar neutralitet? Nej naturligtvis inte. Men alliansfrihet? Knappast det heller, eftersom vi idag kampar ihop med Nato ute i världen 'för övnings skull'.
Neutraliteten försvann i och med EUs militarisering och undan för undan kom begreppet ytterligare att förändras, så att vi nu kallar oss alliansfria.

Dessutom har vi sedan en del år tillbaka under sommaren haft rena övningar med Natos stridsflyg uppe i norra Norrland. Är det vad man också kallar alliansfrihet? I varje fall är det knappast något som Ryssland skulle ha tyckt...

Hur många av oss som kommer nerifrån landet känner till detta? Och de lite fattigare tidigare radikala norrlänningarna tycker bara det är bra med de nya inkomster och arbetstillfällen som Natos övningar för med sig...

Svenskarnas uppdrag i Libyen sägs vara långt ifrån riskfria och Riksdagsbeslutet i våras föregicks av en stor debatt. Det är alltså skadade svenskar och svenska flygplan om vilka man oroar sig. Den senaste gången Sverige var nere med stridsflygplan till ett krigsområde var för 50 år sedan i samband med Kongokrisen.

Det tragiska är att enligt steg för steg metoden Försvarsmakten nu har fått svenska folket att vänja sig vid att idag vara inställda på alliansfriheten, efter det att neutraliteten redan blivit struken.

Idag då Försvarsmakten säger sig få beröm av Nato för sin flyginsats i Libyen, pöser man över och vill gå ännu några steg längre, och med det ytterligare äventyra landets invånares säkerhet. Såvida man lyckas få med sig folket i ett idiotiskt, för oss fullständigt olyckligt Natomedlemskap vill säga.

Det skulle inte förvåna om krigsindustrin är en av de största lobbyisterna i det fallet med - och då av ej okänd anledning.

Det måste till en vändning från vissa makthavares sida, särskilt dessa som är knutna till krigsindustrin (idag nära helägd av amerikanska intressen), så att detta kan få ett lyckligt slut - till slut. Det vill säga, att vi invånare får upp ögonen för vad som sker i samarbetet mellan Nato och den stora amerikanskägda försvars-industrin!

Det gäller att ha sagt ifrån innan våra nya generationer helt tappar bort sin historia, den att Sverige stått utanför ett andra förödande världskrig och hållit fast vid sin neutralitet och efter det alliansfrihet.

Så vi inte ska luras in i och acceptera en liknande fruktansvärd förödelse. Det är där kriget i Libyen kommer in.


Ingrid Ternert

Etiketter: