söndag, oktober 20, 2013

Birger Schlaug 25 sept 2013

onsdagen den 25:e september 2013 Ek fördummar klimatdebatten
Minns ni Eken? Den där eken som stod i vägen utanför TV-huset... Den fälldes på sin post. En ek som inte borde vara kvar på sin post är Lena Ek.


Sin vana trogen hävdade hon, i samband med att FNs klimatpanel inledde sin träff i Stockholm häromdagen, att Sverige "lyckats bryta sambandet mellan ökade koldioxidutsläpp och BNP-tillväxt". Men så enkelt är det inte.


Påståendet bygger på falsk matematik samt kanske på lyckosam oförmåga att kunna läsa statistik. Men främst på den politiska logik som skapats för att förvirra, förringa och fördumma.


Klimatfrågan genomgår samma procedur som nästan alla andra miljöfrågor gjort. Kunskap läggs på bordet. Kunskapen oroar. Kunskapen hotar tunga intressen och hotar rispa i lönsamhetsjakten. Därför möts kunskaperna i tur och ordning med förnekande, förlöjligande och förhalning.

När det gäller klimatfrågan är vi nu inne i tredje fasen: förhalning.

I denna fas söker man förvirra, förringa och fördumma. Lena Ek förvirrar genom att påstå att Sverige lyckats bryta sambandet mellan utsläpp och tillväxt, förringar vårt eget ansvar genom att peka på andra länders formella utsläpp och fördummar debatten genom att koppla bort vår konsumtion från utsläppen.

Lena Eks manipulativa sätt att redovisa våra utsläpp är alltför vanligt i debatten om klimatfrågan. Enligt Eks modell - och hon är ändå miljöminister! - minskar våra utsläpp om vi t ex a) lägger ner det svenska jordbruket och istället importerar all mat samt b) ersätter semestern i Österlen med flygresa till Thailand.

Genom att svenskt jordbruk fått allt svårare att konkurrera med import av bland annat kött så har de svenska utsläppen, enligt Ek, minskat trots att vi äter allt mer kött och våra egna utsläpp per capita i verkligheten ökat.

Genom att vi fått mer pengar i plånboken och kan flyga längre bort på semester så minskar de svenska utsläppen, enligt Ek, trots att utsläppen för vårt resande i verkligheten ökat.

Genom att exportera produktionen av de varor vi handlar i allt större mängder så minskar våra egna utsläpp - trots att vi per capita genom vår konsumtion släpper ut alltmer klimatgaser.

Beräkningar visar att cirka 16 miljarder ton koldioxid på detta sätt formellt överförs - för att dölja vad vår konsumtion ger upp hov till - från i-länder till det som kallas u-länder. (Totalt beräknas världen totalt släppa ut cirka 40 miljarder ton).


De formella svenska utsläppen ligger på cirka 5-6 ton per person och år. De har statistiskt formellt minskat sedan 1993. Men ser vi till konsumtionen så ligger de på drygt 10 ton - och har till och med ökat de senaste åren. Med 15 procent från 1993 till 2010. Vilket bland annat Johan Rockström och Anders Wijkman kunnat konstatera sin sin senaste bok.

Den senaste beräkningen (från Naturvårdsverket)har visat att de inhemska svenska utsläppen låg på drygt 58 miljoner ton koldioxidekvivalenter medan den svenska konsumtionen redan år 2010 gav upphov till drygt 72 miljoner ton i andra länder.
Det är den första siffran som Ek använder. Den andra låtsas hon inte om. ("Koldioxidekvivalenter" innebär att man förutom koldioxid beräknar växthuseffekten av främst metan, lustgas och fluorerade gaser).

Lena Ek har full uppbackning av sina regeringskollegor, liksom av socialdemokraterna. Under årets partiledartal i Almedalen var det bara Jonas Sjöstedt som hade modet att vilja ta väljare så mycket på allvar, att han - åtminstone för ett ögonblick - problematiserade frågan.


Kanske gillar du:
Skäms, Ek! Partiledardebatt oktober 2012 Lägesbeskrivning Uppåt 100 000 dödsfall i Europa pga av klimatförändringar ... Inför MP:s skrivande av nytt partiprogram, del 3: Den ... LinkWithin klockan 01:00 26 kommentarer:
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på Facebooktisdagen den 24:e september 2013 Sverige ger bort tillgångarna. Svensk gruvpolitik är något av det mest naiva som existerar. Den är inte bara bisarr, den är historielös.


Det började 1991, då Sverige fick en borgerlig regering. Man kan säga det var den första ideologiska utförsäljningen. Mot det ärofyllda priset av 0,5 promille i skatt (mineralavgift) välkomnades gruvbolag från hela världen att tömma bergen och lägga beslag på mineral. Medborgare, markägare och kommuner sattes på undantag.
(Numera är det 2 promille.)


Sverige fick världens mest "liberala" minerallag.

Jag mötte tomtägare som grät, småbönder som var förbannade, godsägare som tog strid för miljön och nunnor som var ledsna över hot som vilade över deras kloster. I Riksdagen försvarade världens mest liberala minerallag av borgare och socialister i skön förening.

Inget annat land ger lika hög avkastning på investerat kapital, inget land har lika låg beskattning av gruvverksamhet. Inget land erbjuder lika mycket service och infrastruktur till prospekterande bolag. Sverige är en komocka där gruvnäringens spyflugor flockas, skriver Po Tidholm träffsäkert i DN. Och fortsätter:

"Vi vill verkligen vara bäst. Därför erbjuder vi SGU:s kunskap gratis (arkivet ska nu digitaliseras, så bolagen inte ens behöver åka till Malå för att prospektera), en statlig infrastruktur för att forsla ut obearbetad råvara ur landet, utbildning och nätverk. Centern har till och med föreslagit lägre löneskatter i gruvorter."

Sossarna har haft makten efter det att den borgerliga regeringen införde världens mest generösa rovdriftslagar, men har i vanlig ordning lallat efter i hasorna på borgerliga regeringar. Nu gläds såväl borgare som sossar åt att Bergstaten beviljat 200 undersökningstillstånd per år de senaste åren.

Hela Po Tidholms artikel finns här.

Här intervjuar jag Po om den u-landsproblematik som uppstår i svenska bygder där minerallagens intentioner levs ut.

Själv var jag djupt engagerad i frågan redan på 80-talet. Gjorde ett femtontal besök i berörda kommuner för att bland annat tala på protestmöten. Upprördheten var, med rätta, enorm. Det fanns ingenting att sätta emot när gruvbolagen hade fått tillstånd. Det var rena rama vilda västern. Riksdagens borgerliga och socialistiska majoritet försvarade den extremt liberala minerallagen. MP skrev motioner, interpellerade och debatterade. Till föga nytta. Idag har riksdagens intentioner att skänka bort naturresurser slagit ut i full blom.
Jublar mest gör Annie Lööf, förmodligen med hjärtat i Stureplan där marknadsnissarna ser siffror där andra ser miljö, människor och sociala sammanhang.


Kanske gillar du:
Lägesbeskrivning Partiledardebatt oktober